Vanliga frågor om den nya vägtrafiklagens inverkan på vägmärken och vägmarkeringar
Hittade du inte svaret på din fråga? Fråga från Trafikens kundservice: https://palautevayla.fi/aspa?lang=sv
Hittade du inte svaret på din fråga? Fråga från Trafikens kundservice: https://palautevayla.fi/aspa?lang=sv
Den nya vägtrafiklagen träder i kraft den 1 juni 2020.
Reformen av vägmärkena anknyter till totalreformen av vägtrafiklagen. Tidigare har märkena i vägtrafikförordningen eller på dimensioneringsritningarna fastställts av väghållarna, nu överförs de till lagnivå. De gamla vägmärkena har i huvudsak fungerat, men svarade inte på dagens behov i alla situationer. Därför inför vi nya vägmärken och uppdaterar många gamla vägmärken. Samtidigt tar vi ett stort steg mot internationell enhetlighet, eftersom modellen för många av de förnyade märkena har tagits från modeller som visat sig vara bra i andra europeiska länder.
Beroende på hur man räknar tas cirka 50 nya märken i bruk. Helt nya är till exempel märkena för cykelgata, laddningsplats och sammanvävning av körfiler, som också omfattar nya trafikregler.
Flera märken har olika underversioner - talar man då om ett eller flera märken? Är sådana märken nya som tidigare kallats andra trafikanordningar, men som nu får vägmärkesstatus? Till dessa hör till exempel märket för automatisk trafikövervakning, som dock bytte färg i och med reformen.
Ovan nämnda fall kan lika väl tolkas som nya märken, stora förändringar eller små förändringar.
Syftet har varit att göra märkena tydligare och mer lättläsliga. Därför har till exempel pilspetsar, symboler och bårder ändrats, och det har gjorts konturer på märkena som förbättrar kontrasten. Detaljer som är onödiga med tanke på läsbarheten har samtidigt avlägsnats. I ändringen har man strävat efter att förbättra möjligheten att identifiera märkena, särskilt på långt håll och när man närmar sig dem snabbt.
Man har dock inte velat göra för stora förändringar i utseendet. Många märken förnyas bara litegrann och det borde inte vara några problem att identifiera de förnyade märkena.
Till viss del är det fråga om en långsam uppdatering av de internationella överenskommelserna om vägmärken. I den arbetsgrupp som förnyar FN:s konvention om vägmärken har man inte kommit överens om vilken typ av moderniserat tåg som skulle vara lika lätt att identifiera och som ändå skulle urskilja sig lika tydligt från andra former av spårtrafik som det gamla.
Å andra sidan är det bra att komma ihåg att vägmärkena inte ska vara realistiska utan tydliga. En symbol som ser ut som ett modernt tåg skulle inte nödvändigtvis lika lätt kunna tolkas som bilden av ett ånglok. Av samma anledning ser telefonikonen ut som en gammal telefonlur i smarttelefoner och e-postprogram innehåller en bild av ett brev.
I media har det talats mycket om förenklingarna av figurerna som syns på vägmärkena. Den allmänna illusionen har varit att märkenas utseende skulle ha ändrats för att få dem könsneutrala. Att göra märkena könsneutrala har aldrig varit målet med reformen. Det viktigaste med vägmärkena är att de är tydliga och snabbt går att förstå, inte om märkena visar figurer av ett visst kön. Å andra sidan har människofigurens kön ingen betydelse på något vägmärke, så element som pekar på det behövs inte. De nya figurerna liknar väldigt mycket de nuvarande vägmärkena i Danmark och Norge.
Flera aktörer har deltagit i planeringen av utformningen, till exempel kommunikationsministeriet och Trafikledsverket. Beredningen har gjorts vid Trafikledsverket och dess föregångare Trafikverket. Trafikledsverket har anlitat konsulter för ritningsarbetet.
De nya tecknen är mer lättlästa och mer internationellt enhetliga än de gamla. Dessa faktorer stöder funktionen hos tekniken som automatiskt upptäcker vägmärken och som blir allt vanligare i fordon. Bilder på märkena är fritt tillgängliga, så att även de som utvecklar den tekniken och navigationsapplikationer kan använda dem för identifieringssystemen.
Av de gamla märkena försvinner bara ett - tilläggsskylten för timmerväg. Det har också i övrigt varit det kanske mest sällsynta vägmärket i Finland.
Nej. Övergångsperioden för de nya vägmärkena är i huvudsak 10 år. Detta innebär att både nya och gamla vägmärken kommer att synas i trafiken under flera år.
Enligt övergångsbestämmelsen till lagen ska följande märken bytas ut mot nya "då lagen träder i kraft". I praktiken byts de ut under innevarande år.
På grund av lagändringen läggs vissa märken till eller kompletteras på landsvägarna för tydlighetens och enhetlighetens skull. Dessa är bland annat följande:
Bilder på vägmärken enligt bilagan till den nya vägtrafiklagen finns på Trafikledsverkets webbplats: https://vayla.fi/web/sv/vagnatet/vagmarken
Aluminium är numera det material som används mest för vägmärken på statliga vägar, även om det också i viss mån finns olika aluminiumkompositmaterial. Tidigare användes väldigt mycket faner som material för skyltarna, men andelen har minskat under de senaste åren. På märkets bottenmaterial limmas en särskild vägmärkesfilm med märkets motiv på. Filmens struktur ger märket reflektionsförmåga.
I Finland har det inte tidigare funnits någon trafikregel enligt principen om sammanvävning. Nu presenteras det och får ett eget märke, "Sammanvävning av körfiler". Vid sammanvävning av två körfiler körs båda filerna tills de tar slut och där filerna möts övergår man turvis till den körfil som fortsätter.
Om bilisterna lär sig att tillämpa denna regel på rätt sätt, kan man maximera vägens kapacitet när körfilerna minskar i fall där det efter att ha funnits två körfiler endast finns en körfil, till exempel på grund av vägarbete.
Det finns tre skäl till detta. För det första är den vita färgen billigare. Med vitt vägmärkningsmaterial är det också lättare att uppnå hög reflektionsförmåga. I och med den vita färgen är Finlands vägmarkeringar bättre i linje med andra europeiska länder och därmed är de lättare att förstå även för internationella förare och bilarnas filvakter.
Man har också kritiserat förändringen, eftersom den gula färgen syns sämre än den vita på vintern. Här är det bra att notera att största delen av huvudvägarna hålls bara även på vintern. Å andra sidan är det svårt att urskilja mittlinjerna på snörika vägar, oavsett vilken färg de har.
Markeringarna för fortsättning på cykelbana ska ändras under två år. De gula spärrlinjerna och spärrområdena ska ha ändrats till vita före sommaren 2023. Andra gamla vägmarkeringar får användas i sju år.
I och med den nya vägtrafiklagen märks endast fortsättning på cykelbana ut på vägytan om trafiken på körbanan har väjningsplikt med vägmärke. På så sätt är det lättare för cyklister att se på vägmarkeringen om de har väjningsplikt när de korsar en väg eller inte. I trafikljusstyrda anslutningar kommer cykelbanans fortsättning och väjningsplikt att märkas ut enligt samma princip. Då är väjningsreglerna klara även när trafikljuset inte fungerar.
Fortsättning på cykelbana ska enligt den nya lagen märkas ut inom övergångsperioden på två år. I praktiken innebär detta till största delen att de nuvarande fortsättningarna på cykelbana ändras till skyddsvägar alltid när cykelbanan korsar den förkörsberättigade trafikriktningen. Ändringarna kan till största delen slutföras på landsvägsnätet i hela Finland under arbetsperioden 2021, så fram till dess kommer det på olika håll i landet att förekomma markeringar enligt den nya och gamla vägtrafiklagen.
Ja. Exempelvis görs markeringarna för fotgängare och cyklar med samma symboler som för de nya vägmärkena. Vägmarkeringen för hastighetsbegränsning får en rund ram och vägnummerbeteckningen en fyrkantig ram. När man närmar sig rondeller med flera körfält kommer man i fortsättningen att använda de nya körfältspilarna för rondeller.